Livet med mina hundar

Meeko tycker matte var konstig som inte ville ha grabben i knät när jag skulle fota honom, därav den ledsna minen. Min lilla knasboll! <3

Nästan fulla frysar, får plats med lite mer kyckling och ben ;-) Ska jag bara hitta någon slaktare att köpa ben ifrån också. 

Nöjda hundar (och Lorax som snodde Zs ben :-p) äter nu strupe och nacke från nöt, bästa sysselsättningen och maten! :-D Sitter nu o myser med Mila till ljudet av ben som krossas, tänka sig att det kan vara så mysigt ljud

Orkar inte med denna sommarvärmen! Jag sover som en stock på morgonen så de svala tidiga förmiddagarna försvinner alltid innan jag gått upp. Sen när jag, hundar och katter fått sin frukost är det redan stekande varmt ute och då orkar jag ingenting. Gömmer mig inomhus hela dagarna med fläktar, vatten och kyldukar för att orka med, det är jättetråkigt! Jag missar hela den fina sommaren och får verkligen ingenting gjort hemma trots att jag är hemma hela dagarna. Idag har jag lyckats tvinga mig att tvätta en maskin + hängt upp den ute samt diskat en omgång. Efter det var jag så trött att jag fick vila en stund. Hade tänkt röja här hemma i kaoset så att allt blir lite snyggare men orkar inte, kanske ikväll. Har dåligt samvete för hundarnas skull som knappt får göra något alls och för att Johan gör lika mycket som mig hemma trots att han har ett väldigt krävande jobb som tar slut på honom under veckorna.

 

Ska förhoppningsvis åka och valla med Meeko imorgon men ska bli lika varmt då så hoppas på ett jättetidigt eller sent pass.

Har ju glömt lägga upp bilder från mitt och Johans bröllop! Fy på mig! Vi hade en fantastisk dag och vi var båda så nöjda och lyckliga, vi har bara fått ett smakprov på bilder från fotografen men resten kommer väl så småningom. Älskar alla bilder!! <3

 

Efter att jag gjorde ett misslyckat försök till hemmagjort balsam så har jag börjat plugga på kemin bakom allt, och jösses vad mycket det är att läsa! Just nu läser jag om HLB värden och hur man ska räkna ut hur mycket emulsions medel man ska använda för att värdet ska stämma, både matte och kemi på samma gång, suck. Önskar jag hade pluggat kemi i gymnasiet, det hade nog varit en bra hjälp nu. Men jag tar ett steg i taget och sparar tabeller och viktig info i mina mappar så jag kan läsa det om och om igen. Till slut ska jag väl lära mig ;-)

 

Att göra egna emulsioner och annat är att likna med bakning, man måste ha rätt ingredienser, temperatur, vispteknik, propotioner m.m för att resultatet ska stämma, bara att med kosmetik är det mkt mer petnoga.

Har glömt att lägga upp filmen på Martinis Pensionärslopp på vår egna agilitytävling på Herrljunga BHK så gör det nu istället. Så himla kul att få tävla med gammelman, det allra bästa var faktiskt uppvärmningen då han var så tokigt lycklig och jag kunde inte göra annat än älska livet och min underbara hund.

 

Agilitytävling i Gräfsnäs, Alingsås igår med familjen, inga direkta resultat för någon av oss men vissa delar av alla loppen gick riktigt bra. Hinner inte blogga så mkt nu så nöjer mig med att lägga upp filmen :-)

 

 

Det är väääldigt mkt som händer mig detta året, och allt är helt fantastiskt roligt! :-)

 

Martini har haft en ganska snabb åldring det senaste året men nu verkar det som att det har avstannat. Jag tog honom till underbara Sussie på www.probonok9.com för behandlin av hans muskler och onda kropp. Han var väldigt stel på vissa delar men behandlingen hade så stor effekt på honom att efter bara 2 tillfällen så har han blivit så mkt mjukare och finare i kroppen! :-) På Onsdag ska även veterinären kolla på hans tänder och förhoppningsvis dra ut en tand plus rengöra alla andra, det kostar att ens älsklingar ska få vara friska men det är det värt.

 

Nu har jag även lyckats bli vikarie på en grundskola och där har jag jobbat rätt mycket det sista så då har jag råd att ge mina hundar det dom behöver.

 

Vi renoverar vårt hus för fullt, hallen och sovrummet är helt klara samt att nu har vi börjat på badrummet, ska bli så skönt att bli av med de hemska orange väggarna och träpanelstaket med 70-talsinredning. Det ska bli nytt ljust och fräsht.

 

Sen har vi ju dagen med stort D, mitt och Johans bröllop! Vigselplats & festlokal är bestämt, tärnklänningar är beställda och min klänning ska börjas sys upp snart av min sömmerska så jag får den precis som jag vill ha den. Tema är bestämt, tårta är bokat och middagen har börjat planeras. Detta är så himla kul planering och jag ska idag in till herrljunga för att prata med några florister om blommor och dekorationer.

 

Sen är det en massa kul pågång med mina underbara hundvänner här i Herrljunga, kommer bli ett underbart år!

 

Hur är då läget med våra övriga 4 hundar? Jodå, flocken fungerar utmärkt nu och jag älskar dem alla. Så värst mkt träning har det inte blivit av ännu men nu när våren äntligen är här ska det bli ändring på det, Meeko ska börja tränas på riktigt, Z likaså, Sprite och Belliz ska komma i form och jag ska äntligen ta tag i mina kontaktfältsproblem med Sprite.

 

 

Sumering av detta inlägget blir alltså, jag mår jävligt bra just nu och detta kommer bli ett helt underbart år!! <3

 

 

 

 

 

 

 

En hundägares största mardröm, att behöva ta beslutet om när det är dags att låta ens bästa vän få gå vidare till de gröna ängarna. Jag har ända sen jag pensionerade Martini förra hösten vetat att den dagen kanske inte är så långt borta. Jag funderar ofta över hur länge jag ska vänta, hur dålig får han lov att bli innan han ska få slippa undan, när är det inte längre ett bra liv han lever?

 

Jag ska följa Johans råd och börja föra dagbok över hur min gamling mår, om han har haft en bra eller dålig dag. När de dåliga överstiger de bra måste jag inse att dagen har kommit. Men vad är en dålig dag eller en bra dag? Igår gjorde han lekinviter mot mig helt oprovocerat och vi rejsade runt och lekte i snön tillsammans en stund. Då var han så lycklig och sken av livsglädje att jag kunde inte ens tänka tanken att det snart är dags att ta farväl.

 

Han har ända sedan förra vintern markerat på höger framben, han har klarat alla promenader med flocken även om han såklart går långsammare än innan, men efter de riktigt långa promenaderna på ca 8 km och längre så går han lite sämre på slutet. Nu denna vintern så har han fått problem med vänster bak dessutom, vissa dagar är han blockhalt och vissa dagar ser det helt ok ut. Denna vintern har han inte fått gå promenader längre än ca 4 km och det verkar han klara av helt okej. Hans ben är inte bra det vet jag, men jag kan inte lämna han hemma varje promenad, då skulle hans liv inte vara värt att leva längre. Vår lilla runda är på ca 2,5-3 km, när han inte klarar av att gå den längre utan att bli halt på riktigt så måste jag släppa taget.

 

Han har även fått problem med tänderna som många andra äldre shelties, 6 framtänder drogs i somras och nu är det kindtanden längst bak som har blivit dålig. Veterinären visste inte säkert om det var bråttom att ta bort den eller ej och eftersom jag är helt pank så har jag inte riktigt råd med den operationen heller. Tänk om han inte vaknar från narkosen eller blir akut dålig 2 veckor efter och måste tas bort, då var det sista som hände i hans liv att han låg på operationsbordet och det vill jag verkligen inte.

 

Jag vet inte hur jag ska göra, vad som är rätt och vad som känns bäst. Jag har alltid drömt om att Martini skulle vara med mig på mitt bröllop och ja, det sker i Maj men så självisk kan jag inte vara att jag behåller honom tills dess om han egentligen inte mår bra. Innan Tequila dog hade jag lärt mig att känna ett lugn över att Martinis liv är på nedräkning, men efter att jag förlorade henne så har det kännts ännu jobbigare att tänka på att Martini också snart lämnar mig.

 

Jag vill inte vara en av dem som lät min hund gå för länge men samtidigt vill jag inte känna att jag inte gjorde allt jag kunde för honom.

 

Har inte nåt så bra idag och för att distrahera mig läser jag ibland hundbloggar och idag snubblade jag in på ämnet running contacts. Vad ska jag välja att träna med Meeko? Jag tycker absolut inte om 2på2av på Ahindret så där blir det running, men på balansen då? Jag hade tasstarget till Martini och det lyckades jag inte få stabilt för jag kunde aldrig lita på honom och han fuskade ofta. Sprite lärde jag aldrig in något riktigt bra från grunden, idag kan han tasstarget men han klarar sällan att hålla emot trycket på tävling så han hoppas näst intill alltid. Tequila började jag träna en variant av running men hann aldrig så långt pga hennes dåliga självförtroende. Jag kommer aldrig få veta hur det skulle kunnat bli. Frågan är då 2på2av eller running till Meeko. Och om running, vilken variant? Den klassiska betyder att jag behöver en del material för att bygga upp lagom lutning och bommen på klubben är inte sänkbar, innebär mer jobb för mig. Den andra varianten är den jag tränade med Tequila, där man höjer slutet för att få fram rätt steg och sedan sänker mer och mer allt efter hunden blir mer stabil. Så vitt jag vet är det ingen hund som har fullföljt denna varianten på running så jag vet inte hur slutresultatet blir. Jag är väldigt splittrad i hur jag tänker. Å ena sidan är dett fast bestämt moment där hunden förlorar tid men jag har större chans att handla rätt. Å andra sidan ett mkt snabbare moment men som kräver mer av mig som förare för att hinna med handlingen. Har redan påbörjat Meekos tasstarget utifall att jag väljer den varianten.

Johan somnade på soffan och jag blev rastlös så tog med lite hemmagjort hundgodis, klicker och leksak till stora rummet i källaren för lite träning med Meeko. Det blev lite spontanträning med vad han bjöd på. hade med mig en fyrkantig hink som han rätt enkelt kopplade att den slänger vi upp tassen på. Han är riktigt stabil på tasstarget och älskar den träningen så var inte svårt för honom att testa tassen. Vi varvade klickerträningen med kamplek, jaktlek och passitivitet, han är helt underbar att träna med, dock känner jag mig väldigt ringrostig i stegen med klickerträning, främst att göra lagom stora ökningar på krav på rätt utförande, jag har en stor tendens att göra för stora hopp och då tappar Meeko lätt motivationen att fortsätta på samma moment. Vid en av pauserna började han utan uppmaning lägga hakan mot golvet och jag tog chansen att lära in ett till moment. Detta förstod han extremt fort och efter någon minut hanna han knappt äta upp godisen framför sig innan hakan var nere på golvet igen. Som störning hade vi besök av Kida som snodde godis lite då och då och det var inte poppis hos Meeko så då fick det bli kontaktövningar med godisglad katt som störning, gick riktigt bra för en trött och avundsjuk valp :-) Han har rätt starkt resursförsvar så att låta katten få godiset han ansåg var hans är en bra början. Som avslut fick han lattja själv med sin favvo boll och han är inte klok med den, "dödar" den i luften, slänger iväg den och hoppar efter och håller på, han är så söt min lille skitunge <3